Raisa

Efter att vi fick hem Devika har jag fått mer och mer dåligt samvete för att Raisa (och Urax) fått mindre och mindre tid och uppmärksamhet. De senaste månaderna har jag dessutom verkligen börjat hata att gå hundpromenader, blä. Det finns nog många anledningar till det och fler anledningar för omplacering men nu är beslutet taget och det känns inte bra, men RÄTT.



Igår åkte Raisa hem till L&P på prov. Raisa som inte är så brydd om andra människor än den närmaste familjen tydde sig till dem efter bara en kort stund. Det kändes märkligt och hjärtat kände ett stygn av svartsjuka - MIN hund är otrogen! Hjärnan säger självklart att det är en fantastisk start.

Igår och imorse har jag tyckt mig höra Raisa flera gånger och när leverpastejasken var snudd på slut var jag på väg att sätta ner den på golvet. Men men, hon är ju iallafall inte död utan förhoppningsvis har hon hittat ett underbart nytt hem!

F.d. matte vid tangentbordet